Djupsnøn

De bra lääng sæn de va sån djup n'snö, milla 60 og 70 centimeter ere på lægdom vår hen i Borglunda. A Gudrun og je ha e skiettje som e 1,2 km lång. De e ront legdan. N´dæn ettja ha snödd öve hell dreve igæn milla gångom sô mæ ha gøtte spåre vånn gång som mæ ha lete på oss skia.

Här kan du lyssna.

Have ha sønke!

Klicka för att lyssna Sen du startat ljudet kan du gå tillbaka till den här sidan och följa med i texten.

E liv e bra stutt. Før folktje å i genomsnitt mein je. Man sir å minns bærre ænringan og nyheitan tia man lev. De man inte vål var lik lätt e hærre själve jola ænres.

Att have å strann fløt se ha althtn fascinere meg. Nu bor je ner Gesun som e 200 meter omma have. De e en sjø som Indalsälven, hell Storåa som je hella vill seei, rinn gønom.

De ha sitt ut ænelåns om je hadd stått hen fast før 8000 år sæn. Då vare int sô mytshe kvär ta inlansisn. Je hadd sitt e fjord som va mest 10 mil lång, å rakk tvo mil te oppøver. Stuguberge ha blaga se te de vattne.

Om sommurn nær je fäles æt vejom mot Kramfors våle både längs daln æt Storåa å æt Ångermanälva. Då sir je før inner auga min øijan der de nunen står e berg, å en vik ta have där de nunen e en sjø. Vô myche nytte læn mæ fått aldeles te shängs. Å meir ta diin våle.

Långsett ostkustn i norre Sveige flötse fjôrun mysche. Der højse bakken nera ein meter på hunner år. De vål mæn var på e lifsti. Ändå meir ere i Finlæn ettesom der e sô jamt. Nær inlænsisn va som tjukkest klämt´n ne bakken 700 meter. Om 2000 år han gått tese som han va innan istia. Varje år våle ikring 100 hektar mer læn i Kvarken. Vô førfedran vår skull væ brydd før de dæn fenomene. Dom meent nog atte de va have som sånk. Hell æt de e nô sorts skrømteri som rådd før e. De känns bra te vætta hærre de häng ihop. Ætte man veit vô de e som gär ætte de vål som de e. Inger jätta hell guda som dom førklarene alsht mæ før i tin.

Mæn visst skulle væ bra artut å få si herre de kunn væ om drygt 2000 år. Då e Bottenhave 20 meter leger om höjinga int kom ta se. Føijan e om int Holmøn å Ängesøn som høør te Sverige, int sitt ihop mæ fastlænne æt Finlæn då. 

Botnviken ha vårte en insjø uttan sælht ti vattnan. De ha vårte e store å milla Holmøija å svenske fastlænne. Hu voo 1800 meter brei å ætte tia går så skulle våål nerar ändå emilla. I dag sô ere 7½ km brett. Kanske nôgôn skuul ville byyg en kraftstation der mæn de e int gott å vætta om de behøfs nôgô som e byggt ta mänichan då. Forsn han bygg se själv han. Naturn ænres heile tia.
Fast ha all isn på Grönlæn blattne bort, våle æne.

De e vere som rår før de hen änringan ta lænne å have. Å æt dæ i sen tur änres, ere int bærre ein sak som rår før. Flestan ta dom som veit, mein ein ta dom sakrom e kôldioxidn. Han brooms int solstrålan som skin på jolklote. Värmen som stråål ut från jola, vål deremot bromse ta kôldioxidn. Derfør våle glyar på jola.

De ha vårte mer ta kôldioxidn ti lufta. Han e nu 0,0004% å de e de meste de ha vô på 800000 år. De ha gått fort på slute. Han ha auke mæ 40% mot vô de va innan industrian fanns. Meste ta kôldioxidn ti lufta kom från sjøom å havom. De e bärre ein tjugondeil som folke rår før ta utsläppa. Ettesom dæ utsläppa kom från kôl som ha føntes bønnen inni jola ere bærre dæ som rår før aukninga hærri lufta.

Nær de vål værmar blattne isan på lænn å have stig. De før mæ se konsekvensan innom e nerar e ti, som 100 år hell minner. Kanske redan nu. Have et op lænne, vere vål meir vållsamt. På såm stela regne minne å ænner stela meir. Der kan jola ge se iveig utøve bakkan.

Man kan våål ampen før minner. Man inge ont som int ha nô gott mæ se. De som väx på jola sug atse kôloxidn u luftn nærr sola skin. Finns'e bærre vattn sô kan växtlighetta og jolbruke hen vål gynne. De e myshe tal om kôldioxidn å metan som vål ta mæ et køtte. De e skerne på køtt å køtt mein je. Lætt kreka äta grese från lägdan å int kraftfodre då stan kôle kvär hærri backa. Te skerne från å odel korn på åkran som då get restes all åra.

Ont om vattn å lænn gär att folke vål osams. Krige kan komma,  mæ nøa, svälchtn å sjukdommom. De e nog sekrest ætn mæ tar at oss å ænner betene vårt. Å less höör Trump! /John-Erik Johansson

Fiber

Om lördan var'e inviginga ta fibernete vårt. De ha ju redan vô i drift nu på dan i tvo år sô iviginga tövere.
Byssbon rånt Gesun å långs Ammeråa ha gjönom Ammeråns - Gesundens ek.f. självenes klare projekte. Sjælv ha je vô leije ti föreningen från förste begyn. Nunen e allt grett. Mæ ha snæspt e internet, omtrent 100 Mbit/s, TV o fast'n telefoni för 350 kroon i måna. Mæn hadd folktje ti styrelsa från begynn visst allst vô de handle om nær de gæll hanteringa ta blankettan o ansvare ere frågan om mæ ha tordes tege på se ne. De e mytje som kan gå snett nær man uttan o kunne nog o int vô mæ för, drar på-se nôgô som e sô ofata. Nog bole væ staten som ha ansvare för infrastrukturn å int byssbon.


I lördags var det invigning av vårt fibernät. Det har visserligen varit i drift i exakt två år så invigningen har dröjt. Byborna runt Gesunden och längs Ammerån har själva genomfört projektet i regi av Ammeråns-Gesundens ekonomisk förening. Själv var jag engagerat i föreningen från första början. Nu är det klart och allt fungerar. Nu har vi snabb internet, ca 100 Mbit/s, TV och fast telefoni för 350 kr/månaden. Men hade ledamöterna i styrelsen från början vetat allt vad det innebär i administration och ansvar är det frågan om vi vågat tagit på sig det. Det är mycket som kan gå snett när man utan tillräcklig kunskap och erfarenhet drar igång något så riskfyllt. Rimligen borde det vara statens ansvar att bygga infrastruktur och inte enskilda bybors.

Invigningsfest på Höggården. 11 november 2017

Ändrade planer

Tængt å tæla om vô som ha hænne n' henn dan. Meiningen va ju atte je skull monter nôgôr  LED-strålkastara som je kööft i går nær mæ va te staa. Mæn då riingt n' byssbo å han saa atte han hadd hôgge u ti dikan å unres om je ville ha ven. Mæ eel mæ flis å kan nytte både de som e grænt å lite gröver. Ettesom vere vål sämmer framöverere bäst å pass på innan ven vål övesnödd. Tvo læss van je få heim innan de vårte mårt.

Tänkte berätta vad som hänt i dag.  Meningen var ju att jag skulle montera några LED-strålkastare som jag köpte i går när vi var till Östersund. Men då ringde en bybo och sa att han huggit ut i diket och undrade om jag ville ha träden. Vi eldar med flis och kan nyttja både små och lite grövre träd. Eftersom vädret blir sämre framgent är det bäst att passa på innan virket blir översnöat. Två lass hann jag få hem innan det blev mörkt.

ÖSA 250

Färdigåkt

Färdigåkkt

I dag ha je stellt  una motorcyklan menn för n' henn säsongen, båå tvo. De ha int vårte sô myttje åking som je hadd tänkt. Längste turn vårte te Frånö på n' mc som polisan ha hadd. De va ilag mæ n' Stig, kompis'n men.

Frånö ligg 5 km sö om Kramfors. Der ligg a Menippe. De e n' segôlbåt som hell int ha vårte nöte myttje i sommúr. Vårte var atte värmevækkslarn ett motorn lak, sô je gatt beställ n' nyn ein. Hann fekk je væænt på. Han haadd vårte skikke mæ Post Nord n' 26 juli. Dom haad int fjård, te Stugun komme pakete först n' 31 augusti.
Tog e kort på cyklan. Fôrst'n  e n' Honda XR250 från 1991. Anren n' BMW k75 Polis.
-------------------------------------------------
På svenska: Färdigåkt.

I dag har jag ställt undan mina motorcyklar för säsongen, båda två. Det har inte blivit så mycket åka som jag hade tänkt. Längsta turen blev till Frånö på fd polismc tillsammans med kompisen Stig.

Frånö ligger 5 km söder om Kramfors. Där ligger Menippe. Det är en segelbåt som inte heller har blivit mycket nyttjad i sommar. Upptäckte att motorns värmeväxlare läckte så jag måste beställa en ny. Den fick jag vänta på. Den hade skickats med Post Nord den 26 juli. De tog god tid på sig för till Stugun kom paketet först den 31 augusti.

Länk te poddradion menn på jamska

Flytande ladugård byggs i Rotterdam.

I Rotterdam håll dom på gær e faus som flyt. De e ju ont om jola hærri Nederlänrom de visst je, mæn trood nog atte de henne va fantasian.
De ere nog int, je tror atte de snarst e bygd. De finns beskreven på Youtube.
De e för atte dom som bor hærri stedrom håll på vål skraj atte dom int ske få nôgún bran mat. Derför bygg dom de dæn fause herri en hamn ner centrale Rotterdam. De vål e fint e faus dær stasskynnan kan bo flott. N' robbot sköt om môkinga, en æn robot stillinga å tredjen mjälkinga. På nedervåningen finns e mejeri, en maskin som gær om kurusan te biogas å göning. Vattne ti urin å gödsla går tebaker te vassreningsverske å går använ igæn.
Ti e æne rom finns e nô sorts væxthusmaskin där led-lampan skin  sô forase vækks. Strömmen kom från solcellan å biogasgeneratorn.
Flott'n e på 1000 kvadratmeter, kanske 25x40 meter giss je. I snitt ske kynnan leverer 800 kg mjælk om dan. Då behöfs nog 30 krek. Å kostnen e 2 miljoner €.
Te slut kanske de int behöfs nôgúr gåla hell bönner. Stedran försörj se själv. Hell vô tror dæ?

Henen kan d
æ kiik själv.  Les om e henen.

Jamskbloggen

Ere nôgôn meining mæ en hen skrivinga på jamska? Själv ha je fått för me atte om je jaamsk mæ all je rååk då kom e inspirer ænner eina å gæra likt. Je vill ju atte de ske våål som nær je vakks opp, då va jamska måle ett nästan all åtminstonde ta dom je rååkt.
Gære egentela nô om jamska försvinn? Om de int gær nôn ting då gære fell itnô om svenska försvinn hell, engelska daug ju över allht.
Ja, ja, mæ får fell bætter si, je ske i alla fall hæl på mæ jamsken mi ha je tänkt.

Nær de int e så måång som prata på jamska länger finns ju ændå de som e skreven kvær. De e svårst atte mæ ledning ta en tekkst vætta hærre språke ske höres. Derför ha je gjort n' podradio som je ha kalle Gesundens Radio. Der ha je på seinar tin lagt opp tekkstan u Ola Gerhardts Jamtskola mæn de finns æne der okkså. Å meir hoppes je de vål.