Klicka för att lyssna Sen du startat ljudet kan du gå tillbaka till den här sidan och följa med i texten.
E
liv e bra stutt. Før folktje å i genomsnitt mein je. Man sir å
minns bærre ænringan og nyheitan tia man lev. De man inte vål var
lik lätt e hærre själve jola ænres.
Att
have å strann fløt se ha althtn fascinere meg. Nu bor je ner Gesun
som e 200 meter omma have. De e en sjø som Indalsälven, hell Storåa
som je hella vill seei, rinn gønom.
De
ha sitt ut ænelåns om je hadd stått hen fast før 8000 år sæn.
Då vare int sô mytshe kvär ta inlansisn. Je hadd sitt e fjord som
va mest 10 mil lång, å rakk tvo mil te oppøver. Stuguberge ha blaga
se te de vattne.
Om
sommurn nær je fäles æt vejom mot Kramfors våle både längs daln
æt Storåa å æt Ångermanälva. Då sir je før inner auga min øijan
der de nunen står e berg, å en vik ta have där de nunen e en sjø.
Vô myche nytte læn mæ fått aldeles te shängs. Å meir ta diin
våle.
Långsett
ostkustn i norre Sveige flötse fjôrun mysche. Der højse bakken
nera ein meter på hunner år. De vål mæn var på e lifsti. Ändå
meir ere i Finlæn ettesom der e sô jamt. Nær inlænsisn va som
tjukkest klämt´n ne bakken 700 meter. Om 2000 år han gått tese
som han va innan istia. Varje år våle ikring 100 hektar mer læn i
Kvarken. Vô førfedran vår skull væ brydd før de dæn fenomene.
Dom meent nog atte de va have som sånk. Hell æt de e nô sorts
skrømteri som rådd før e. De känns bra te vætta hærre de häng
ihop. Ætte man veit vô de e som gär ætte de vål som de e. Inger
jätta hell guda som dom førklarene alsht mæ før i tin.
Mæn
visst skulle væ bra artut å få si herre de kunn væ om drygt 2000 år. Då
e Bottenhave 20 meter leger om höjinga int kom ta se. Føijan e om
int Holmøn å Ängesøn som høør te Sverige, int sitt ihop mæ
fastlænne æt Finlæn då.
Botnviken
ha vårte en insjø uttan sælht ti vattnan. De ha vårte e store å
milla Holmøija å svenske fastlænne. Hu voo 1800 meter brei å ætte
tia går så skulle våål nerar ändå emilla. I dag sô ere 7½ km
brett. Kanske nôgôn skuul ville byyg en kraftstation der mæn de e
int gott å vætta om de behøfs nôgô som e byggt ta mänichan då.
Forsn han bygg se själv han. Naturn ænres heile tia.
Fast ha all isn på Grönlæn blattne bort, våle æne.
Fast ha all isn på Grönlæn blattne bort, våle æne.
De
e vere som rår før de hen änringan ta lænne å have. Å æt dæ i
sen tur änres, ere int bærre ein sak som rår før. Flestan ta dom
som veit, mein ein ta dom sakrom e kôldioxidn. Han brooms int
solstrålan som skin på jolklote. Värmen som stråål ut från
jola, vål deremot bromse ta kôldioxidn. Derfør våle glyar på
jola.
De
ha vårte mer ta kôldioxidn ti lufta. Han e nu 0,0004% å de e de
meste de ha vô på 800000 år. De ha gått fort på slute. Han ha
auke mæ 40% mot vô de va innan industrian fanns. Meste ta
kôldioxidn ti lufta kom från sjøom å havom. De e bärre ein
tjugondeil som folke rår før ta utsläppa. Ettesom dæ utsläppa
kom från kôl som ha føntes bønnen inni jola ere bærre dæ som
rår før aukninga hærri lufta.
Nær
de vål værmar blattne isan på lænn å have stig. De før mæ se konsekvensan innom e nerar e ti, som 100 år hell minner. Kanske redan nu. Have et op lænne, vere
vål meir vållsamt. På såm stela regne minne å ænner stela meir.
Der kan jola ge se iveig utøve bakkan.
Man
kan våål ampen før minner. Man inge ont som int ha nô gott mæ
se. De som väx på jola sug atse kôloxidn u luftn nærr sola skin.
Finns'e bærre vattn sô kan växtlighetta og jolbruke hen vål
gynne. De e myshe tal om kôldioxidn å metan som vål ta mæ et
køtte. De e skerne på køtt å køtt mein je. Lætt kreka äta
grese från lägdan å int kraftfodre då stan kôle kvär hærri
backa. Te skerne från å odel korn på åkran som då get restes all
åra.
Ont
om vattn å lænn gär att folke vål osams. Krige kan komma, mæ
nøa, svälchtn å sjukdommom. De e nog sekrest ætn mæ tar at oss å
ænner betene vårt. Å less höör Trump! /John-Erik Johansson
De va bra John-Erik, män je tyche du ske läämn kötte. Verknuffen ta kötte e feil frå början te slut. Je ha försökt förklar dä ti MänskligaBiosfären på heimsia.
SvaraRaderaDe kan du nog ha rätt ti mæ ske man tro nyeste från SLU så kan man hopp øve proteinkraftfore,åtminstonne dom som säl ekologisk e mjælk. Brae grovfor å korn ske ge mer öve ti kamfore mein n´Rolf Spørnly. Projekt H1330241 "Producera mjölk på bara vall och spanmål-en ekologisk modell som kan vara ekonomiskt lönsam"
SvaraRadera